Mina tankar om utvecklingsstörda personer!

Jag har absolut inga problem (som vanlig) med personer som är utvecklingstörda.
Tycker bara det är synd om dem men vad ska man göra?.
Min mamma jobbar med sånna personer och visst det kan vara skrämmande men är man där några gånger så är det ingen fara trots allt.

Dem är precis som vanliga människor som oss, fast bara mer okontaktbar för vissa andra.
Men jag tycker att när dem går och jobbar eller åker och shoppar är det sten tufft gjort.
Dem ser ju inte sig själva som speciell person eller så utan som någon vanlig person.
Vilket jag tycker att alla ska göra.

Det finns två stycken en tjej och en kille jag alltid brukar se då jag åker buss eller är och shoppar.
Dem skrattar och har det jätte roligt, dem går och tar fotton för minnen m.m.
Det är så det ska vara.
Bara för att en  tjej sitter i rullstol eller inte kan prata ordenkligt ska inte dem andra mobba den personen.
Tänk efter om jag var i samma situation skulle jag vilja bli behandlad så?. :).